Resident Evil
Solen lämnar mörka fläckar på mitt synfält. Svetten rinner oavbrutet i den tropiska hettan och dammet har fastnat i svetten och ligger som ett tunt lager på mitt ansikte. Lukten av död är nästan kvävande och överallt surrar flugorna. Så fort vi satte vår fot i den afrikanska byn hade vi insett att allt inte stod rätt till. Jag och Böte var tvungna att ställa allt tillrätta. Vi har precis sett vår informatör bli avrättad på torget inför en arg folkmob som alla vill slita oss i stycken och äta vårt kött och nu har dom fått vittring på oss.
Huset vi har tagit skydd i är bräckligt men kan förhoppningsvis hålla zombierna undan tills helikoptern kommer. Jag ser böte i ögonen, han försöker se självsäker ut men bakom fasaden ser jag hur paniken sprider sig. Det här är precis som de mardrömmar han har haft. Jag tar befälet direkt och skriker åt böte att knuffa hyllan för fönstret för at förhoppningsvis kunna dem stångna några ynka minuter extra. Böte tittar på mig med nollställd blick, tar sats, och hoppar handlöst ut genom fönstret.
Det tar några sekunder för mig att fatta men böte har precis ställt dörren vidöppen för alla zombies att komma in. Böte kämpar desperat utanför fönstret med att hålla vågorna av zombies tillbaka. Plötsligt klickar hans vapen. Han tittar förvånat på det och börjar rota i fickorna, han fumlar runt i alla fickor och hittar till slut magasinet i bröstfickan. Därefter lägger han ner pistolen i brösfickan och håller magasinet i handen. Våra blickar möts och jag ser hur han kämpar för att förstå vad det är han har gjort. Zombies tar tag i honom. Jag slänger mig ut genom fönstret och sätter en välriktad spin kick i ansiktet på zombien han flyger bakåt och välter sina kamrater. Vi får några sekunders vila. Jag vrider mig mot böte och skriker med ihopbitna tänder "FÖLJ MIG!".
Vi springer ut på torget ur varje gränd kommer dem springandes. Jag vet att om vi inte slåss tillbaka kommer det här inte vara mycket mer än någon minut. Medans vi springer ser jag nåt i ögonvrån. Jag stannar, vänder mig om och drar av tre kulor i ett par bensindunkar som står på vägen. Hettan slår mot mig ansikte och ljuset blir om möjligt ännu starkare i några sekunder. När jag väl kan se igen ser jag tre zombies som skrikande och sprattlande brinner och böte som står ijämte dem. "KOM!" skriker jag ut. Elden håller zombieserna tillbaka eller sätter eld på dom då de inte har mer hjärnkapacitet än att jaga efter oss rätt in i elden. Böte börjar springa rakt mot mig, och rätt in i elden. Förtvivlat försöker han släcka lågorna genom att snurra och slå väck den med sina armar. Jag kan bara se hur de andra zombieserna ser honom som rillat kött och börjar äta. GAME OVER.
En vanlig kväll med böte när man spelar Resident Evil 5.
//Jenna
Huset vi har tagit skydd i är bräckligt men kan förhoppningsvis hålla zombierna undan tills helikoptern kommer. Jag ser böte i ögonen, han försöker se självsäker ut men bakom fasaden ser jag hur paniken sprider sig. Det här är precis som de mardrömmar han har haft. Jag tar befälet direkt och skriker åt böte att knuffa hyllan för fönstret för at förhoppningsvis kunna dem stångna några ynka minuter extra. Böte tittar på mig med nollställd blick, tar sats, och hoppar handlöst ut genom fönstret.
Det tar några sekunder för mig att fatta men böte har precis ställt dörren vidöppen för alla zombies att komma in. Böte kämpar desperat utanför fönstret med att hålla vågorna av zombies tillbaka. Plötsligt klickar hans vapen. Han tittar förvånat på det och börjar rota i fickorna, han fumlar runt i alla fickor och hittar till slut magasinet i bröstfickan. Därefter lägger han ner pistolen i brösfickan och håller magasinet i handen. Våra blickar möts och jag ser hur han kämpar för att förstå vad det är han har gjort. Zombies tar tag i honom. Jag slänger mig ut genom fönstret och sätter en välriktad spin kick i ansiktet på zombien han flyger bakåt och välter sina kamrater. Vi får några sekunders vila. Jag vrider mig mot böte och skriker med ihopbitna tänder "FÖLJ MIG!".
Vi springer ut på torget ur varje gränd kommer dem springandes. Jag vet att om vi inte slåss tillbaka kommer det här inte vara mycket mer än någon minut. Medans vi springer ser jag nåt i ögonvrån. Jag stannar, vänder mig om och drar av tre kulor i ett par bensindunkar som står på vägen. Hettan slår mot mig ansikte och ljuset blir om möjligt ännu starkare i några sekunder. När jag väl kan se igen ser jag tre zombies som skrikande och sprattlande brinner och böte som står ijämte dem. "KOM!" skriker jag ut. Elden håller zombieserna tillbaka eller sätter eld på dom då de inte har mer hjärnkapacitet än att jaga efter oss rätt in i elden. Böte börjar springa rakt mot mig, och rätt in i elden. Förtvivlat försöker han släcka lågorna genom att snurra och slå väck den med sina armar. Jag kan bara se hur de andra zombieserna ser honom som rillat kött och börjar äta. GAME OVER.
En vanlig kväll med böte när man spelar Resident Evil 5.
//Jenna
Kommentarer
Postat av: Heino
LOLZ.
Postat av: Calle
Haha, låter ganska typiskt böte ja!
Trackback
